Måste börja att använda tiden mer effektivt nu när vi har fått så mycket att göra. Kan inte sitta och drömma på tåget längre. Men ibland fungerar jag bättre då jag måst öka koncentrationen, en sållningsfunktion startar och jag blir mer skärpt.
Jane Jacobs skriver i sin bok att ett bostadsområde måste ha en viss koncentration av människor för att möten skall uppstå, samhällsfunktioner fungera och att den viktiga dynamiken som är grunden för utveckling skall infinna sig. Kanske fungerar vår hjärna likadant?
Funderade lite över mitt projekt igår, gick tillbaka i mitt skissande. Kände inte för att fortsätta direkt med det jag just avslutat. Jag har arbetat med otrygghet men vill vända på det och arbeta med trygghet istället. Elisabeth har fört ett resonemang på sin blogg där tryggheten nästan blir ett kvävande väsen. Jag har ju arbetat med trygghet som något eftersträvansvärt. Kanske för att jag dagligen kämpar för att skapa en trygg och ombonad värld för min familj. Kärnfamiljen - drömmen - bilden. Jag är spindeln men jag ser mig nog mer som ett paraply.
Bilden på spindel är från en utställning i Wanås slottspark den heter Maman av Louise Bourgoise.
1 kommentar:
vilket fint bildspel! Paraply tanken är bra tycker jag. I like!
Skicka en kommentar