Ringen är sluten

Helt plötsligt så sa det "flupp" och så låg hela ketchupflaskan på tallriken. Det kändes så ungefär, motståndet försvann och så sprutade idéerna ut i en oordnad sörja. Jag skall försöka att bena i det se vad som skall sparas och vad som skall gömmas undan för att användas senare eller för alltid.

Det började med huden. Huden som den mur som finns mellan mig och yttervärlden. Den skyddande men ack så ömtåliga. Hamnade i mitt sökande efter bilder och kunskap på sidor av medicinsk karraktär och hudvårdsprodukter. Deras formuleringar kring huden var så poetiska att jag nästan kände att en dikt var på gång men så fick jag för mig att jag hört en sådan någon annanstans så det blev inget. Måste förresten kolla upp det.

Min första tanke var iallafall att trycka min hud på tyg och sy kyddar eller sandsäckar av dem. Så att de kan skydda stänga ute eller stänga inne befolkningen på Masthuggsberget eller Fjällgatan.
När jag presenterar idéen för andra så verkar hudtrycket väcka mest obehag. Filmhistorien har väl varit framme igen. Jag är dessutom lite tveksam till kuddformen som känns lös och odefinierar rent formmässigt.

I ett av de verk som jag kommer att ställa ut har jag arbetat med ringar travade på varandra, en form som jag arbetat med tidigare och som känns viktig.

Då uppenbarade sig badplatsernas livbojar framför mig och en underbar känsla av att jag hittat rätt infann sig. Jag skall arbeta med livbojen, som den är eller med min hud på sig. Det får vi se.



Det är viktigt att vara beredd. Enligt beräkningar kan havsvatten nivån i Göteborg ha höjts 2 m till år 2100, det är ju ganska snart!